ibland är de okej att tappa allt, känna att man nästan sjunker ner under jorden. att sätta sig i sängen med en kopp te och och lars i högtalarna känns nästan helt okej då. en påse kips gör ganska mycket också. fukk känslor är så jeklans blandade, jag vill och jag vill. jag vill göra något, något som får mig att lysa upp varje dag, något som kanske ett mål med livet? att sätta mig med en stor tjocktröja, och en tjockhalsduk känns inte som ett mål, de känns inte heller som något jag vill som jag känner behövs för att få mig att leva.
Och som du kanske redan vet
Jag är oslagbar
Jag far hellre framåt mot min vilja än jag vänder
Du är sval sen blir du het
Du har känslorna kvar
Dom här väggarna rasar och jag undrar vad som händer
Du har dina moln
Och jag kan inte skingra dom
Kan inte låta dom va´
Jag har mina ord
Som du sa
Som du kanske redan hört
Jag blir aldrig klar
Du sluter dina ådror om du sätter dig och väntar
Som du redan har berört
Här är glimmande dar
Välsignade december står för dörr´n och livet längtar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar