jag avundas grannen

Har jag blivit en mer känslosamt människa eller mer känslokall?
Frågan ställer jag mig varje natt, i natt går Adele på högsta volym för att försvinna bort, för att inte känna eller höra känsloladdade situationer. Livet känns oändligt, att ha så kärleksfulla människor runt omkring mig, varför ska jag då vara rädd? Rädd för att ligga där på toalettgolvet igen, rädd för att gråta mig till sömns varje natt? Jag är omtyckt, älskad.
Pappa har alltid tjatat på mig att skaffa en hobby, pappa jag tror jag kommit på en hobby. Jag har alltid haft ett öga för mode, klä mig snyggt men ändå udda. Men inte med klass, man behöver inte alltid ha klass. Där ser du pappa, jag är inte hobbylös.

Jag ska lyssna vidare på Adele och försöka somna och se framemot en ny dag med nya möjligheter. Godnatt