30 januari 2012
Jag kliver på tåget, med inga förväntningar med bara förhoppningar. Där sitter världens snyggaste kille, en söder stil kille. Mitt hjärta krasar sönder. Det var som om det var igår, tankar om livet, situationen om är som bort blåst, jag saknar dig var de enda jag kunde upprepa. Det sved i hjärtat att höra att du vet mycket mer än vad jag vet, du vet mer om mitt liv, och endå kan du inte ge mig ett enda svar på varför du inte svarat på mitt mail som jag skrev den 4dec. Jag har så fruktansvärt ont just nu, vet inte vart jag ska ta vägen. Vill höra din röst, skratta med dig vara lycklig. Och vill du inte mer än en vänskap är jag nöjd vill inte förlora sig ur mitt liv helt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar